Dare To Dream - del 2
Tidigare:
Gissa vilka som kommer till stan nästa vecka!? xx
Jag rynkade smått på pannan och svarade: Vilka? xx
Det dröjde ett litet tag innan mobilen vibrerade igen. Men när den gjorde det vände jag blicken från tv:n och kollade på mobilen.
ONE DIRECTION!!! :D xx
Vi hade flyttat till Stockholm från Skåne för ungefär fyra år sedan. Därför påpekade mina vänner ofta min dialekt, på något sätt tyckte dom att det var hysteriskt när jag pratade. Men nu under det senaste året hade dom börjat vänja sig.
Mina föräldrar var trötta på att bo ute på landet, eller ja, vi bodde ju inte på landet utan vi bodde strax utanför Malmö, men jämfört med Stockholm så är det landet.
Så en dag packade vi ihop våra saker och flyttade upp till en lägenhet i Stockholm. Mamma och pappa hade sparat ihop pengar länge så vi bodde faktiskt i en av de dyraste lägenheterna i stan. Mamma beskrev vårt nya liv här i Stockholm som - exklusivt och lyxigt -.
Det var verkligen lyxigare än vårt liv i Skåne, mamma och jag dekorerade hela lägenheten, det såg faktiskt ut som att det var taget ur en inredningskatalog.
Jag fick även en helt ny garderob, full med kläder som jag verkligen älskade. Mamma och jag brukade fortfarande shoppa nästan varje månad, vi var som syskon, eller bästa vänner då. Vi gick runt på stan och snackade och hade jätte kul.
Pappa brukade alltid titta på oss med sur min när vi kom hem sen med händerna fulla av kassar. Men han brukade glömma varför han var sur sen efter ett tag.
Så jag skulle vilja säga att vårt liv här var underbart. Allt var fantastiskt. Men jag ville härifrån, jag hade många gånger försökt att övertala mina föräldrar att flytta till ett annat land, men de sköt alltid bort frågan.
Men en dag ska jag flytta, det har jag lovat mig själv. Jag vill göra något som jag verkligen älskar, som när jag är på scen och dansar, då är jag lycklig. Man lämnar all stress och alla bekymmer bakom sig, och rör sig istället i takt till musiken.
Det var så jag ville ha det, men drömmar blir ju sällan sanna? Jag kommer säkert sitta kvar här hemma i Stockholm och drömma hela livet ut...
Wow! One Direction skulle komma! Till samma stad som jag bor i! Jag kände hur jag log brett, det såg säkert jätte roligt ut men jag var verkligen glad. Världens snyggaste killar skulle hit, till Sverige, till Stockholm! Och det var nästa vecka. Men då slog det mig! Det var audition då för en musikal! Mitt leende förändrades snabbt till en besviken min.
Vad skulle jag välja? Musikalen innebar att jag fick dansa på scen och det skulle tydligen vara talangscouter från andra länder som skulle kolla på auditionen.
Men att få träffa One Direction skulle göra mig till den lyckligaste tjejen på planeten!
Det här var nog ett av de svåraste valen jag skulle bli tvungen att göra.
När jag kom till skolan dagen efter möttes jag av Saga som log brett.
"Åh, jag längtar verkligen till nästa vecka! Det är helt obeskrivbart!" utbrast hon.
"Mm... Jag kan inte komma då" sa jag bekymrat.
"Va?!" utbrast hon. "Varför inte?!"
"Det är dansaudition då" sa jag och bet mig i läppen.
"Men! Måste du gå?" frågade Saga och tittade på mig med valpögon.
"Vart då?" frågade Erik som nyss hade kommit.
"Jag ska på en väldigt viktig dansaudition när One Direction kommer till Sverige" sa jag.
"Dom där killarna ni alltid snackar om?" frågar Erik.
"Jaa!" sa Saga. "Och det här den enda chansen för oss att få träffa dom!"
"Jag vet!" sa jag. "Men det kommer vara talangscouter på auditionen som kommer ifrån dans-college i andra länder! Dom kan ge en stipendium!"
Vi hann inte diskutera mer för lektionen började.
Resten av dagen försökte Saga försöka övertala mig att strunta i min audition. Jag ville verkligen på One Directions signering, men auditionen kunde ju påverka min framtid, den kunde hjälpa mig att uppfylla mina drömmar att få uppträda på scen.
Jag hade verkligen problem nu.
"Okej, 5,6,7,8" sa min danslärare och vi alla började dansa.
Jag sparkade bak med högra benet och lyfte upp armarna som ett L. Jag tog ett steg fram och böjde vänster ben.
"Sträck på fötterna Elvira!" sa läraren. "Bra!"
"Okej, så kom nu ihåg de här stegen! Öva gärna hemma, och lycka till allihopa som ska på audition på torsdag!" sa läraren när lektionen var slut. "Elvira, kan jag få prata med dig?"
"Visst" sa jag och hängde väskan över axeln.
"Ska du på auditionen?" frågade hon och arrangerade cd-skivorna vid spelaren.
"Jag tror det" sa jag.
"Jag hoppas verkligen att du gör det" sa hon. "Du har verkligen potential, jag hoppas att du verkligen tar den här chansen."
"Tack, jag tror nog faktiskt att jag ska gå" sa jag.
Jag tänkte på hur besviken Saga skulle bli, men jag var tvungen att gå på den här auditionen. Jag kunde säkert träffa killarna någon annan gång.
"Vad bra!" sa hon. "Ses på måndag!"
"Ja det gör vi!" sa jag och gick ut ur studion.
Det hade slutat snöa nu, det låg bara på marken. Solen sken och det var faktiskt ganska behagligt väder. Med tanke på att det var i slutet av januari så var det otroligt fint väder. Jag satte i mina hörlurar i ögonen och startade musiken:
Jag låste upp dörren och klev in i lägenheten. Jag tog av mig mina kängor och hängde upp min kappa. Jag gick sen in på mitt rum och satte igång min musik. Jag ställde mig mitt på golvet och började dansa. Jag visste att om jag skulle komma med i musikalen så var jag verkligen tvungen att öva. 1,2,3,4,5,6,7,8.
Jag hörde att mamma kom hem en timme senare. Jag gick ut i hallen för att hälsa på henne. I hennes famn hade hon tre stora kassar fulla med mat. Så jag gick snabbt fram till henne för att hjälpa till.
"Hej gumman, hur har dagen varit?" frågade hon.
"Den har väl varit bra, men jag har ett litet problem" sa jag.
"Vadå för problem?" frågade hon samtidigt som hon började packa upp.
"På torsdag är det en viktig dansaudition för en musikal, där kommer finnas talangscouter där som kommer dela ut stipendium" sa jag.
"Vad kul!" sa mamma.
"Jaa, men One Direction kommer till Stockholm samtidigt, och Saga vill verkligen gå, det vill jag också för den delen" sa jag. "Men auditionen är viktig."
"Gör vad hjärtat säger till dig, gumman" sa mamma och förde min lugg bakom mitt öra.
"Men om den säger både och?" sa jag bekymrat.
"Men prata med Saga? Hon kanske har något tips?" sa mamma. "Eller sov på saken?"
"Jag gör det, godnatt!" sa jag och vinkade mot mamma samtidigt som jag gick mot mitt rum.
Mamma skrattade till och fortsatte sedan packa upp. Jag la mig sedan på sängen och slöt ögonen.
Del 2 var detta!
Kom gärna med kritik så att jag kan utvecklas :D
Nästa del kommer ut antingen senare idag eller i helgen :)
Gissa vilka som kommer till stan nästa vecka!? xx
Jag rynkade smått på pannan och svarade: Vilka? xx
Det dröjde ett litet tag innan mobilen vibrerade igen. Men när den gjorde det vände jag blicken från tv:n och kollade på mobilen.
ONE DIRECTION!!! :D xx
Vi hade flyttat till Stockholm från Skåne för ungefär fyra år sedan. Därför påpekade mina vänner ofta min dialekt, på något sätt tyckte dom att det var hysteriskt när jag pratade. Men nu under det senaste året hade dom börjat vänja sig.
Mina föräldrar var trötta på att bo ute på landet, eller ja, vi bodde ju inte på landet utan vi bodde strax utanför Malmö, men jämfört med Stockholm så är det landet.
Så en dag packade vi ihop våra saker och flyttade upp till en lägenhet i Stockholm. Mamma och pappa hade sparat ihop pengar länge så vi bodde faktiskt i en av de dyraste lägenheterna i stan. Mamma beskrev vårt nya liv här i Stockholm som - exklusivt och lyxigt -.
Det var verkligen lyxigare än vårt liv i Skåne, mamma och jag dekorerade hela lägenheten, det såg faktiskt ut som att det var taget ur en inredningskatalog.
Jag fick även en helt ny garderob, full med kläder som jag verkligen älskade. Mamma och jag brukade fortfarande shoppa nästan varje månad, vi var som syskon, eller bästa vänner då. Vi gick runt på stan och snackade och hade jätte kul.
Pappa brukade alltid titta på oss med sur min när vi kom hem sen med händerna fulla av kassar. Men han brukade glömma varför han var sur sen efter ett tag.
Så jag skulle vilja säga att vårt liv här var underbart. Allt var fantastiskt. Men jag ville härifrån, jag hade många gånger försökt att övertala mina föräldrar att flytta till ett annat land, men de sköt alltid bort frågan.
Men en dag ska jag flytta, det har jag lovat mig själv. Jag vill göra något som jag verkligen älskar, som när jag är på scen och dansar, då är jag lycklig. Man lämnar all stress och alla bekymmer bakom sig, och rör sig istället i takt till musiken.
Det var så jag ville ha det, men drömmar blir ju sällan sanna? Jag kommer säkert sitta kvar här hemma i Stockholm och drömma hela livet ut...
Wow! One Direction skulle komma! Till samma stad som jag bor i! Jag kände hur jag log brett, det såg säkert jätte roligt ut men jag var verkligen glad. Världens snyggaste killar skulle hit, till Sverige, till Stockholm! Och det var nästa vecka. Men då slog det mig! Det var audition då för en musikal! Mitt leende förändrades snabbt till en besviken min.
Vad skulle jag välja? Musikalen innebar att jag fick dansa på scen och det skulle tydligen vara talangscouter från andra länder som skulle kolla på auditionen.
Men att få träffa One Direction skulle göra mig till den lyckligaste tjejen på planeten!
Det här var nog ett av de svåraste valen jag skulle bli tvungen att göra.
När jag kom till skolan dagen efter möttes jag av Saga som log brett.
"Åh, jag längtar verkligen till nästa vecka! Det är helt obeskrivbart!" utbrast hon.
"Mm... Jag kan inte komma då" sa jag bekymrat.
"Va?!" utbrast hon. "Varför inte?!"
"Det är dansaudition då" sa jag och bet mig i läppen.
"Men! Måste du gå?" frågade Saga och tittade på mig med valpögon.
"Vart då?" frågade Erik som nyss hade kommit.
"Jag ska på en väldigt viktig dansaudition när One Direction kommer till Sverige" sa jag.
"Dom där killarna ni alltid snackar om?" frågar Erik.
"Jaa!" sa Saga. "Och det här den enda chansen för oss att få träffa dom!"
"Jag vet!" sa jag. "Men det kommer vara talangscouter på auditionen som kommer ifrån dans-college i andra länder! Dom kan ge en stipendium!"
Vi hann inte diskutera mer för lektionen började.
Resten av dagen försökte Saga försöka övertala mig att strunta i min audition. Jag ville verkligen på One Directions signering, men auditionen kunde ju påverka min framtid, den kunde hjälpa mig att uppfylla mina drömmar att få uppträda på scen.
Jag hade verkligen problem nu.
"Okej, 5,6,7,8" sa min danslärare och vi alla började dansa.
Jag sparkade bak med högra benet och lyfte upp armarna som ett L. Jag tog ett steg fram och böjde vänster ben.
"Sträck på fötterna Elvira!" sa läraren. "Bra!"
"Okej, så kom nu ihåg de här stegen! Öva gärna hemma, och lycka till allihopa som ska på audition på torsdag!" sa läraren när lektionen var slut. "Elvira, kan jag få prata med dig?"
"Visst" sa jag och hängde väskan över axeln.
"Ska du på auditionen?" frågade hon och arrangerade cd-skivorna vid spelaren.
"Jag tror det" sa jag.
"Jag hoppas verkligen att du gör det" sa hon. "Du har verkligen potential, jag hoppas att du verkligen tar den här chansen."
"Tack, jag tror nog faktiskt att jag ska gå" sa jag.
Jag tänkte på hur besviken Saga skulle bli, men jag var tvungen att gå på den här auditionen. Jag kunde säkert träffa killarna någon annan gång.
"Vad bra!" sa hon. "Ses på måndag!"
"Ja det gör vi!" sa jag och gick ut ur studion.
Det hade slutat snöa nu, det låg bara på marken. Solen sken och det var faktiskt ganska behagligt väder. Med tanke på att det var i slutet av januari så var det otroligt fint väder. Jag satte i mina hörlurar i ögonen och startade musiken:
I'm broken
Do you hear me
I'm blinded
Cause you are everything I see
I'm dancing, alone
I'm praying
That your heart will just turn around
Do you hear me
I'm blinded
Cause you are everything I see
I'm dancing, alone
I'm praying
That your heart will just turn around
Jag låste upp dörren och klev in i lägenheten. Jag tog av mig mina kängor och hängde upp min kappa. Jag gick sen in på mitt rum och satte igång min musik. Jag ställde mig mitt på golvet och började dansa. Jag visste att om jag skulle komma med i musikalen så var jag verkligen tvungen att öva. 1,2,3,4,5,6,7,8.
Jag hörde att mamma kom hem en timme senare. Jag gick ut i hallen för att hälsa på henne. I hennes famn hade hon tre stora kassar fulla med mat. Så jag gick snabbt fram till henne för att hjälpa till.
"Hej gumman, hur har dagen varit?" frågade hon.
"Den har väl varit bra, men jag har ett litet problem" sa jag.
"Vadå för problem?" frågade hon samtidigt som hon började packa upp.
"På torsdag är det en viktig dansaudition för en musikal, där kommer finnas talangscouter där som kommer dela ut stipendium" sa jag.
"Vad kul!" sa mamma.
"Jaa, men One Direction kommer till Stockholm samtidigt, och Saga vill verkligen gå, det vill jag också för den delen" sa jag. "Men auditionen är viktig."
"Gör vad hjärtat säger till dig, gumman" sa mamma och förde min lugg bakom mitt öra.
"Men om den säger både och?" sa jag bekymrat.
"Men prata med Saga? Hon kanske har något tips?" sa mamma. "Eller sov på saken?"
"Jag gör det, godnatt!" sa jag och vinkade mot mamma samtidigt som jag gick mot mitt rum.
Mamma skrattade till och fortsatte sedan packa upp. Jag la mig sedan på sängen och slöt ögonen.
Del 2 var detta!
Kom gärna med kritik så att jag kan utvecklas :D
Nästa del kommer ut antingen senare idag eller i helgen :)
Kommentarer
Emmaa :)
Snälla, skriv innan helgen!! :D
Trackback