Tidigare:
"Don't cry, you're making me cry.." sa han.
Jag grät faktiskt, jag hade aldrig varit borta från min familj så länge som jag skulle vara nu.
"Come here honey.." sa mamma och tog emot mig i sina armar.
"Åh min lilla ängel, ta hand om dig.." pappa kramade om mig.
"Love you all" sa jag och greppade tag om min resväska och öppnade dörren. "Gotta go now, bye!"
Jag gav dom en slängkyss och klev ut ur hallen.
HELLO TOUR, AND HELLO EUROPE!

---

Bilen som stod parkerad utanför vår lägenhet på gatan var en svart BMW med tonade fönster. En stor, vältränad man stod lutad mot förardörren. Han hade en örsnäcka som förmodligen var kopplad till mobilen som han hade i sin hand. Han hade på sig en svart t-shirt och ett par svarta jeans. Han bar även ett par svarta solglasögon.
Efter att jag hade stängt portdörren, lyfte han blicken mot mig och gick fram mot mig.
"Are you Alice Greene?" frågade han.
"Yes I am" jag lyfte upp min resväska och bar den nerför den lilla trappan från porten ner till trottoaren.
"I'm Mike Paulson, let me take your bag" sa han och sträckte fram sin högra hand.
Samtidigt som vi skakade våra händer tog han min väska med sin andra hand. Sättet han bar väskan fick den att verka lätt som en fjäder, vilket den verkligen inte var.
"Are you ready to go?" frågade han när han hade lagt in väskan i bagageutrymmet.
"I'm ready" sa jag.
Mike öppnade den bakre dörren och gjorde en gest med sin vänsterhand så att jag skulle sätta mig. Jag gjorde som han ville och han stängde dörren om mig. Och det dröjde inte länge förrän han satt vid ratten och körde ut på gatan.
"Sir, were are we going, exactly?" frågade jag.
"We, are going to the parkinglot where the crew, and tourbusses are."
"Oh, okay.." jag tittade ut genom fönstret.

20 minuter senare stannade Mike bilen och han vände sig bak mot mig.
"Look, I have something to tell you.." han tog av sig solglasögonen och jag kände smått igen honom. "You are not going to work for me."
"What?!"
"You'll get to know more later, but first..." han harklade sig. "My name is not Mike Paulson, it's Paul."
Jag tvekade lite nu, varför hade han ljugit?
"But why?"
"I'll tell you later, now we have to get going if we want to be in Ireland tomorrow morning.." han öppnade sin dörr. "If you still want the job of course?"
"Okay!" sa jag och klev ur bilen.
Det var ingen tvekan om att jag skulle fortsätta på detta jobbet, även om det knappt hade börjat.

Vi gick mot bussarna med raska steg. Paul - som han nu hette - hade tagit min väska, så jag ansvarade just nu bara för min handväska som var betydligt lättare.
Turnébussarna låg bakom en industribyggnad, enligt Paul. Jag hade absolut ingen aning vad jag hade att vänta mig nu när Paul hade berättat att han från böjan hade ljugit. Skulle jag fortfarande resa runt i Europa? Gällde fortfarande våra bestämmelser? Och främst av allt, vem/vilka skulle jag jobba för?
Jag kände igen bussarna så fort jag fick syn på dom. Men jag kunde inte placera dom i mitt minne, det enda jag visste var att jag hade sett dom förut.
"I have to fix something in one of the busses, why don't you go to the one on the right and meet your bosses?"
"Okay" sa jag och gick med en aning osäkra steg mot den buss Paul hade pekat på.

Jag knackade försiktigt på dörren till bussen för att försäkra mig att jag inte störde mitt i något samtal eller liknande.
"Hey! Who are you?!" hörde jag någon ropa bakom mig.
Jag vände mig om och personen som hade ropat öppnade snabbt munnen igen.
"Hey, the milkshake girl!"

---

"What are you doing here?" frågade Zayn.
"I'm here for a summerjob.." mumlade jag.
"Oh right! Well come on in, the other lads are in here playing video games" sa Zayn och öppnade dörren.
Jag kunde inte riktigt fatta vad som nyss hade hänt, och det verkade som att jag inte skulle kunna analysera det på ett tag.

"Hey lads! Our assistant's here!" hojtade Zayn.
Fyra huvud stack ut från sovplatserna. På de två översta platserna kikade Niall och Harry fram, och i de två mittersta sängarna smilade Louis och Liam.
"Hey Alice! Nice to see you again!" sa Liam.
"Ehm.. Hello"
"Liam, introduce us to your pretty friend?" sa Harry och hoppade ner från sin säng.
"I think she can do it herself?" sa Zayn och tittade på mig.
"Ehm, well, my name is Alice Greene. I'm 16 and I live in London with my mother, father and twinbrother. I'm half swedish.." sa jag.
"That's so cool!" utbrast Niall.

Killarna var verkligen intresserade av att lära känna mig. De ställde en massa frågor om mig och min uppväxt. Efter en liten stund glömde jag nästan bort att jag satt runt ett bord med killarna i One Direction.
"Can I ask something?" frågade jag och killarna nickade till svars. "What am I doing here, what do you want me to do?"
"Well..uhm..basically..we want you to be our assistant" sa Harry.
"Not an assistan Harry! A person that we can play games with during tour, chat with, and stuff.." sa Zayn.
"Are you okay with that?" frågade Liam.
Jag var förvånad, dom hade ju varandra.
"So, we're asking you to play games and hang with us the whole summer, and you will get payed!" sa Niall.
"It sounds awesome!" sa jag och log mot dom.

---

Nu blev det uppdatering lite snabbare va? ;)
Nu börjar allt saker hända va?
Nästa del kommer förhoppningsvis nästa vecka! :)
Kommentera vad ni tycker, kom gärna med feedback! :)