Hej allihopa!
Nu när jag inte hinner uppdatera så mycket så tänkte jag att jag kanske skulle ha en frågestund.
Så nu får ni ställa vilka frågor som helst, det kan vara om 1D, min fanfic, showen, mig, you name it!

Ni har tills lördag eftermiddag på er att ställa frågor :D

förlåt för att jag inte har uppdaterat. Men just nu så medverkar jag i en show som hålls på vår skola, så all min vakna tid har jag spenderat där, om jag inte har sovit.
Men showen slutar på fredag och sen har jag påsklov efter det, så då ska jag försöka att skriva så ofta jag kan :)

Jag vill tacka för alla snälla och underbara kommentarer jag får! Jag blir så glad! :D

Nästa del kommer nog imorgon, om jag inte är alltför trött :P

Tidigare:
"Oh, okay" sa Louis. "Well, me and the boys can come pick you up tomorrow about 11.00 am?"
"Yeah, I'll be ready then!"
"Okay, well, I'll se you later."
"Yeah, say hi to the others from me!"
"I will" sa han och la på luren.
Efter samtalet stängde jag av datorn och släckte sänglampan.

---

Mamma kom in i rummet.
"Emelie, jag åker till Susan nu" sa hon och rullade upp gardinerna. "Bara för att det är lördag behöver du ju inte sova hur länge som helst."
"Hur mycket är klockna?" sa jag, fortfarande med ögonen stängda.
"Den är kvart i tio."
Jag hoppa upp ur sängen och sprang in i badrummet.
"Värst vad du blev pigg snabbt!"
"Jag ska träffa Louis om nästan en timme."
"Jaha, vad ska ni hitta på?"
"Vi ska åka och bowla med de andra killarna i One Direction" sa jag ifrån duschen.
"Jaha, så du är liksom en i gänget nu?" skämtade mamma.
"VA?" sa jag högt, jag hörde henne inte för vattnet.
"ÄH, DET GÅR INTE ATT SNACKA GENOM EN STÄNGD DÖRR MEDANS DU DUSCHAR, SÅ VI SNACKAR SEN."
"OKEJ, HEJDÅ, HÄLSA SUSAN"

Jag hoppade ur duschen och sprang in i köket. Jag tog fram fil och flingor och gjorde frukost. Mamma hade lagt ett fat med hallon på diskbänken, jag hällde i dom i skålen och satte mig i soffan och åt snabbt upp flingorna. Därefter diskade jag och sprang sen in på mitt rum. Jag kollade klockan och den visade kvart över tio. Jag sprang in på toaletten och kollade mig i spegeln. Mitt hår var fortfarande lite blött så jag startade hårfönen och fönade så att det blev torrt. Jag gick in i mitt rum igen och öppnade garderobsdörrarna, jag letade fram en snygg klädsel och gick sen in i badrummet. Jag borstade mitt hår och flätade det i en lös sidofläta. Jag tog lite mascara och gick sedan ut i mitt rum. Jag kollade mig i helkropps-spegeln. Jag bar ett par röda byxor, ett vitt linne och en blå kavaj. Om jag fick säga det själv så såg jag rätt så bra ut idag, iallafall för att ha vaknat upp så tvärt.

Plötsligt ringde dörrklockan. Jag tog min mobil och min väska och gick ut i hallen. Jag öppnade dörren och där stod Louis och log.
"Hey Emelie!" sa han glatt.
"Hi Louis" sa jag och tog på mig mina skor.
"Are you ready to go bowling?" frågade han.
"Yeah!" sa jag.
"But before we are going to go eating at Nando's, Nialls request."
"Hahah that's okay!"
Vi gick ut ur lägenheten och Louis stannade precis innan vi närmade oss ytterdörren.
"Eh, do you have any sunglasses or something? Because there are many paparazzis out there and you may get some unfriendly comments" sa han och tittade på mig.
"Yeah sure" sa jag och tog fram mina Ray Bans från väskan.
Jag hade fått dom av min mamma när jag fyllde femton, efter ett antal år av övertalan.
"You look like a real celebrity!" sa han glatt.
"Haha!" skrattade jag och vi gick ut.
Louis hade rätt. Utanför stod stora klungor med paparazzis, alla försökte få en bra bild. Plötsligt kom Lady Gagas låt 'Paparazzi' in i huvudet.
Louis tog tag i min arm och drog in mig i en stor svart bil. Inne i bilen satt fyra andra, välbekanta killar.
"HI EMELIE!" sa dom glatt när jag klev in.
"Hi you guys" sa jag.
"You can sit here" sa Harry och klappade på sätet bredvid honom.
"Okay, thanks" sa jag och spände säkerhetsbältet.

De paparazzis som hade stått utanför porten jagade efter bilen och försökte få ett foto genom de svarta fönstrena.
"Ska va ha lite skoj?" skrattade Louis.
"JA!" sa dom andra i kör.
Louis rullar ner fönstret och paparazzin blir helt galna. Blixtarna lös upp bilen.
"Vi bjuder dom på ett leeende!" sa Liam och vi alla log.

Därefter rullade Louis upp fönstret och bilen ökade farten. Man märkte på Niall att vi var påväg till Nando's. Han log och skrattade hela tiden.
"So Emelie have you ever been to Nando's?" undrade Niall.
"I actually haven't" sa jag och vände huvudet om.
"Really?!" sa Niall chockerat. "Well lucky you we are going there."
"Haha!"

Bilen stannade på parkeringen till resturangen. Harry stötte till min arm när jag var påväg ut och pekade på solglasögonen jag hade på mitt huvud. Jag fattade piken. Jag tog på mig glasögonen och gick sedan ut. Harry följde efter mig och stängde bildörren.
Utanför bilen stod återigen en stor klunga paparazzis och ville ta foto. Där fanns även en del fans. Harry lutade sig mot mig och viskade i mitt öra.
"This is how we have it where ever we go."
"How do yo survive?!" viskade jag tillbaka.
"Oh, you kind of get used to it after a while."
Killarna ställde sig på en rad och lät fansen ta några foton på dom. De skrev några autografer och kramade om några få fans. Sedan tog Harry armen om mig och ledde in mig till resturangen.
En servitris hälsade på oss och ledde oss igenom hela resturangen. Folket som satt och åt plockade fram sina mobiler och tog foto på oss.
Servitrisen tog oss till ett VIP-rum längst bak i resturangen. Louis drog fram en stol och uppmanade mig att sätta mig. Jag tackade honom och satte mig ner. Han tog en plats på min högra sida och på min vänstra sida satte Harry sig. På andra sidan satt Niall, Liam och Zayn.
Servitrisen gav oss menyer och sedan lämnade hon oss.
"Shall we have all three dishes our just the main course?" undrade Zayn.
"All three dishes!" utbrast Niall. "I'm starving!"
"Can't we just eat the main course here and the go for Ice cream before we go bowling?" undrade Zayn.
"It's fine by me!" sa Liam, och de andra höll med.
"Okay, what about you Emelie?" undrade Niall.
"I think that would be great!" sa jag glatt.
"Okay!" sa Louis. "Hah Niall, this is probably the first time you won't be eating all three dishes!"
"Oh shut up!" sa Niall.

Servitrisen kom in och tog våra beställnignar.
"I'll have the Ceasar Salad and som sparkled water" sa jag och räckte fram min meny.
Servitrisen tog emot menyn och gick ut ur rummet.

Det dröjde inte länge innan servitrisen kom med maten.  Och måltiden var fylld med glada skratt och när vi alla var färdiga gick vi ut till bilen och åkte till en glassbar.



När vi - en timme senare - kom fram till bowlinghallen möttes vi än en gång av klungor av paparazzis. En paparazzi försökte dra av mig mina solglasögon när jag klev ur bilen. Louis tryckte bort honom och chauffören klev ut ur bilen. Han var en lång och muskulös man som man nog inte skulle vilja hamna i bråk med.
"He's actually really nice, and so funny" viskade Louis till mig.
Chauffören puttade bort paparazzis och höll undan fans.
Killarna tog tag i mig och vi sprang in i bowlinghallen.

Föreståndaren för hallen hälsade på oss och ledde in oss i ett rum där det fanns en privat bana.
'Kändisar får verkligen allt!' tänkte jag.
"Are you ready to get crushed?" frågade Louis och skrattade.

---

Oj oj oj, det här inlägget blev längre än väntat, men jag hoppas att ni tycker om det ändå :D
Kommentera vad ni tycker :D
Och jag vill tacka allihopa för era kommentarer ^^
nästa del kommer nog upp imorgon :D

"Good luck out there babe!", sa jag och kramade om honom.
"Thank you honey" svarade han och kysste mig på pannan. Det märktes att han var stressad. Han ville egentligen inte att jag skulle vara här, men efter övertalan av de andra killarna så gav han sig.
"And good luck to you guys to!"
Killarna gjorde gruppkram och försvann sedan bakom en stor och svart ridå. Jag gick fram till en monitor som fanns backstage, jag såg killarna vinka till publiken när introt till 'What makes you beautiful' spelades. Ute i publiken fanns skrikande fans, vissa av dom grät faktiskt.
Jag kunde inte fatta att för bara ett år sen var jag precis som dom, ett skrikande fan på deras konserter. Och min högsta önskan var att få träffa killarna.
Mycket hade hänt under ett år,....